I rampljuset

Helsingforsregionens ambitiösa mål för MBT-avtalsperioden 2016–2019 uppnåddes

Vilja Tähtinen
Regiondataexpert, HRM

MBT-avtalet för Helsingforsregionen 2016–2019 var ambitiöst, men dess mål på hela regionens nivå kunde ändå uppnås. Inom bostadsproduktionen överskreds de i avtalet tecknade målen och även inom planläggningen var nivån nästintill målenlig. Inom trafiken har åtgärderna huvudsakligen förverkligats. Målet med MBT-avtalet var att samordna samhällsstrukturen och trafiksystemet så att det skapas förutsättningar för en betydande ökning i tomtutbudet och bostadsproduktionen. Syftet med avtalet var dessutom att öka engagemanget mellan alla parter för att nå de gemensamt överenskomna målen, och att styra markanvändningen, bostadsproduktionen och trafiksystemet så att samhällsstrukturen blir enhetligare och hållbara transportformer främjas. Artikeln gör en kort utvärdering av hur åtgärder vidtagits för de tre ärendehelheterna i avtalet, nämligen 1) tillgodose bostadsproduktionsbehovet, 2) samordna markanvändning, boende och trafik och 3) trafiktjänster och trafikinfrastruktur, med betoning på kommunavtalsparternas perspektiv.

Tillgodose bostadsproduktionsbehovet

Bostadsproduktionen på rekordhög nivå

Ett av de tydligast mätbara målen i avtalet var att under avtalsperioden bygga 60 000 bostäder i Helsingforsregionens kommuner. Målet uppnåddes och under åren 2016–2019 färdigställdes totalt 64 082 bostäder i regionen. Under de första åren var nivån något lägre än målet, men under de sista avtalsåren slogs rekord både för bostadsproduktionen i hela regionen och för bostadsproduktionen per kommun. År 2019 färdigställdes nästan 20 000 bostäder i Helsingforsregionen (figur 1). Utfallsprocenten för bostadsproduktionens övergripande mål i regionen blev 107. Huvudstadsregionens kommuner, med undantag av Helsingfors, överträffade sina mål betydligt. I kommunerna i yttre Helsingforsregionen var variationen större, men som helhet låg yttre Helsingforsregionen en aning under målnivån (tabell 1).

Figur 1. Färdigställda bostäder i Helsingforsregionen 2012–2019

Tabell 1. Färdigställda bostäder 2016–2019

Ett mål i avtalet var att andelen statligt stödd bostadsproduktion är 30 procent i Huvudstadsregionen och 20 procent i yttre Helsingforsregionen. Det här övergripande målet uppnåddes inte, och i fråga om antalet stödda bostäder var utfallet för hela regionen 87 procent i förhållande till målet. Särskilt i Huvudstadsregionen uppnåddes målet inte, medan målnivåerna överskreds i många kommuner i yttre Helsingforsregionen.

Av bostadsproduktionen låg 87 procent i de primära målområden för boende som fastställs i avtalet. I områden med god tillgänglighet medelst hållbara färdmedel (SAVU-zoner I-III) låg 70 procent av hela periodens bostadsproduktion. För båda indikatorerna steg procentandelarna under avtalsperiodens lopp, varför målet i avtalet, att eftersträva en enhetlig samhällsstruktur och hållbara transportformer, uppnåddes åtminstone till stora delar. Glesbyggandet, dvs. bostadsproduktionen utanför ett detaljplaneområde, utgjorde endast 1 procent av helhetsproduktionen.

Aktiv planläggning av bostadstomter

I avtalet var ett mål att det i kommunerna under avtalsperioden färdigställs detaljplaner för bostadstomter för en våningsyta på totalt 6,132 miljoner kvadratmeter. I fråga om detaljplaner för boende godkändes 5,77 mn m2 vy (utfallsprocent 94), och trädde i kraft 5,82 mn m2 vy (utfallsprocent 95) i hela regionen (figur 2). Planläggningsmålet uppnåddes i varierande grad i kommunerna. Målet uppnåddes i Huvudstadsregionen, medan det inte kunde uppnås i yttre Helsingforsregionen (tabell 2).

Figur 2. Godkända och ikraftträdda detaljplaner för bostadstomter

 Tabell 2. Ny bostadsvåningsyta i Helsingforsregionen, per detaljplanefas 2016–2019 

I MBT-avtalet beaktas vid utvärderingen av hur planläggningsmålet har förverkligats även kommunernas bostadstomtreservs tillräcklighet. Detaljplanernas sammanlagda boendereserv har under hela avtalsperioden varit över 10 mn kvadratmeter våningsyta, och den har ökat något under hela perioden. Både i planläggningen och i planreserverna har betoningen övergått mot tomter för flervåningshus under avtalsperioden.

Av planläggningen för boende låg 89 procent i de primära målområden för boende som fastställs i avtalet. I områden med god tillgänglighet medelst hållbara färdmedel (SAVU-zoner I-III) låg 72 procent av hela periodens detaljplaner för boende (figur 3). Liksom inom bostadsproduktionen steg procentandelarna i båda indikatorerna under avtalsperiodens lopp, varför målet i avtalet, nämligen att arbeta för enhetlig samhällsstruktur och hållbara transportformer, uppnåddes åtminstone till stora delar.

 Figur 3. Godkända detaljplaner för boende i Helsingforsregionen 2016–2019: 5,8 milj. v-m2

 

Samordna markanvändning, boende och trafik

Syftet med MBT-avtalet var att fördjupa samarbetet mellan kommunerna, och att fortsätta den gemensamma planeringen av markanvändning, boende och trafik utgående från föregående avtalsperiod. Den regionsomfattande MBT-planen 2019 – det viktigaste alstret inom ärendehelheten – blev färdig under avtalsperioden och godkändes av kommunerna, HRT och kommunernas olika samarbetsorgan våren 2019.

MBT-planen skisserade upp den framtid Helsingforsregionen önskar sig. Den berättar vad som eftersträvas och med vilka konkreta åtgärder man tillsammans når det. Målsättningsåret för MBT 2019 är 2030.

MBT 2019 handlar om hur vi får utsläppen från trafiken mindre i regionen, gör invånarnas vardag smidig, hur invånarna ska kunna hitta ett hem vid goda trafikförbindelser till rimligt pris, och om hur arbetskraftstillgång och smidiga transporter är till nytta för näringslivet. Planen skisserar upp var man i framtiden bygger bostäder och hur trafiken och hela trafiksystemet ska utvecklas så att de allra bäst blir till gagn för hela Helsingforsregionen. Dessutom handlar planen om hur det i regionen ska byggas tillräckligt med bostäder för folk i olika skeden av livet samtidigt som man sörjer för god kvalitet inom boende och livsmiljö. Grundtanken i planen är att förbereda sig på en stark ökning i antalet invånare och jobb, och en vardag som inte beror på kommungränser.

Trafikservice och -infrastruktur

Ansvaret för målsättningarna och åtgärderna i MBT-avtalets trafikavsnitt var i huvudsak antecknade som gemensamt för alla avtalsparter. Det generella målet var att höja servicenivån för hållbara färdmedel, och stora förändringar har faktiskt skett under avtalsperioden. Antalet påstigna passagerare inom kollektivtrafiken har, liksom biljettintäkterna, ökat. Påstigningarna ökade under perioden med över 8 procent, vilket är klart mera än regionens folkökning.

En del stora investeringar och förändringar har också gjorts i regionen. Västmetron och dess matarbusslinjer togs i bruk åren 2017–2018. Även Ringbanan – liksom också systemet med City bikes – som bägge inledde verksamheten under föregående period, har befäst sin ställning och blivit allt populärare. Dessutom gjordes en omfattande reform av avgiftszonerna och biljettsystemet, och även det bidrog till att öka passagerarmängderna. En enkät om folks rörlighet år 2018 visade att de hållbara färdsätten, alltså att gå till fots, cykla eller åka kollektivt, har ökat i popularitet. De står redan för 60 procent av alla resor i regionen.

Samtidigt som biljettintäkterna ökade växte även kostnaderna för kollektivtrafiken under observationsperioden betydligt, huvudsakligen som följd av stora infraprojekt. Ändå är ökad popularitet för i synnerhet spårvägs-, fotgängar- och cykeltrafik ett viktigt resultat med tanke på avtalets målsättningar: det gällde ju att främja de hållbara färdsätten.

Lärdomar av observationsperioden: målsättningar ger ryggrad åt samarbete

De klara målsättningarna har också för sin del hjälpt kommunerna i Helsingforsregionen att hålla sig till de gemensamt dryftade planeringsprinciperna och framtidsvyerna, alltså den gemensamma vilja som nämns i avtalet. Rötterna till avtalsförfarandet MBT finns i den planering av ett trafiksystem för Huvudstadsregionen som kom igång i slutet av 1990-talet. Det MBT-avtal som nu tog slut var redan det tredje i ordningen i Helsingforsregionen. Långsiktigheten och kontinuiteten i samarbetet kommunerna emellan - ibland nog så besvärligt - har givit resultat. De ambitiösa målsättningarna för observationsperioden 2016–2019 nåddes, och även fortsättningen på MBT-samarbetet har kommit långt. Ett nytt MBT-avtal för Helsingforsregionen har hunnit förhandlas fram, och dess målsättningar är, åtminstone för bostadsproduktionens del, ännu högre än för den period som nu tog slut. Målet för bostadsproduktionen i regionen som helhet är 16 500 bostäder om året, och det årliga målet för boende i detaljplanerna är 1,5 miljoner våningskvadratmeter. Även för den nya planen MBT 2023 är beredningen igång.

De stora infraprojekten har klart bidragit till att få fart på planläggningen och bostadsbyggandet på bra ställen, vilket förenhetligar samhällsstrukturen såsom avtalet önskar. Över hälften av de bostäder och detaljplaner för boende som blivit färdiga under avtalsperioden ligger mindre än en kilometer från en station för tung spårvägstrafik eller från Jokerbanans dragning. Planläggande och byggande som kompletterar den befintliga stadsstrukturen är långsammare och mera resurskrävande än planläggning och byggande av helt nya områden, så kommunerna har jobbat hårt för att klara av det. I och för sig har den fördelaktiga ekonomiska utvecklingen i regionen – liksom också den långsiktiga planeringen av markanvändningen redan under tidigare avtalsperioder – gjort det lättare att nå målsättningarna.

Mera info:
HRM (MBT-följning)
HRM, karttjänst (MBT-följning)
Miljöministeriet (Markanvändning och byggande)
HRT (Planen MBT 2019)

Vaddå för MBT-avtal?

MBT står för markanvändning, boende och trafik, och avtalen sluts mellan staten och de största stadsregionerna i Finland. Avtalen stöder samarbetet kommunerna emellan i stadsregionerna och mellan kommunerna och staten vid styrningen av samhällsstrukturen och samordnandet av markanvändning, boende och trafik.

Målet är att göra stadsregionerna funktionellare och konkurrenskraftigare och att utveckla kommunerna mer jämlikt. Avtalen uppställer till exempel målsättningarna de närmaste åren för hur markanvändningen ska utvecklas och bostäder produceras, och fastslår de centrala projekten för trafiknätet.

Avtalsparter utöver kommunerna är Miljöministeriet, Kommunikationsministeriet, Arbets- och näringsministeriet, Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA), Trafikledsverket, Transport- och kommunikationsverket Traficom, samt den lokala NTM-centralen, alla från den statliga sektorn.